Kvalitet, slit och släng!

Här är kallt i Shanghai. Eller ja, ni i Sverige tycker väl inte det i jämförelse... C:a 1-5 minusgrader har vi väl men här blåser så förbaskat så det går genom märg och ben. Jag tänker på alla stackars kineser som bor i hus utan uppvärmning. Vår Ayi har massor av lager kläder på sig på morgonen när hon kommer hit till exempel. Regeringen har dragit en gräns strax norr om Shanghai där man inte behöver bygga med värme läste jag någonstans. Även om vi har värme är det svårt att få upp den över 18 grader inne för alla fönster läcker som såll. Igår gick Gustaf omkring med en vanlig tejprulle och motade det värsta här hemma. Men jag klarar mig med mitt lilla element i magen och en yllekofta!

Har just lyssnat på yogaskivan som jag fick låna av Ulle hemma i Sverige, med andnings- och avslappningsövningar. Jag somnade förstås. Men det var väl lika bra det, nätterna är inte så sömnrika precis. Barnen är hos Maja och leker med hennes dotter och ikväll ska vi få komma dit på middag så jag känner mig omhändertagen! Har lite dåligt tålamod med barnen nu när det är så tungt med magen, bara nio dagar kvar nu. Det ska bli skönt när skolan börjar på måndag, det tycker även barnen.

Jag blev så inspirerad av att skriva för en stund sedan när jag och Maja hade en SMS konversation:) Hon hade nämligen hantverkare hemma för inspektion av två lösa kakelplattor. Lösningen var att ta bort de två skadade plattorna och sätta nya. I Sverige är vi vana vid att man går till botten med problemet. Alltså tänker vi att fuktspärren (om de har någon?) är skadad/bruten och man tar bort alla plattorna och gör om så problemet inte uppstår igen. Och hur ska man annars se om det är mögel bakom? Men så tänker man inte här. Och det gäller allt kvalitetsarbete. (Nu generaliserar jag igen.)

Ett hus som är 10 år i det här landet är gammalt och antingen river man det eller blåser ur det helt och renoverar skalet. Under tiden, innan det är så gammalt, lappar och lagar man. Jag har hört om så många nu där hantverkarna bara målar över en fuktfläck t.ex. Det är inte husen som är värda några stora summor pengar här, utan marken det står på.

I mitt jobb inom textil har jag enbart jobbat med Kina som leverantör både nu och för några år sedan och det är samma där när det gäller kvalitet. Ska man få kvalitet, vilket man kan, så måste man specificera väldigt tydligt vad man vill, ner till minsta söm, knapphål osv. Och ligga på och tjata så det blir som man tänkt.

Leksaker mm, i Sverige som är "made in China" är oftast helt ok. Men det är för att de är exporterade och det är någon i Europa som har satt kvalitetskraven. Att köpa leksaker här är en helt annan upplevelse. Plasten går sönder bara man tittar på den. Ska man ha nåt som håller får man gå till en stor kedja som har samma som utanför Kina. Gustaf pratar om samma sak inom bilindustrin, att man måste kämpa på och förklara att vi vill ha saker som håller. De har inte samma syn här.

Ett ordspråk som man lärde sig ganska snabbt här i Kina är : "You get what you inspect, not what you expect."

När Gustaf skulle köpa min Kitchen Aid fick han hjälp av en kollega. Han valde att köpa en äkta från USA istället för på Tao Bao (Piratkopierade varor på nätet) och hans kollega kunde inte förstå hur han kunde slänga ut så mkt pengar när "samma" vara kostade en bråkdel här i Kina.
"Den här kommer att hålla i hela Malins liv, hennes mamma har en från sin mamma och den fungerar än!" "Men om den går sönder kan du ju bara köpa en ny, och du har fortfarande inte kommit upp i samma summa!" Slit och släng beteendet sitter djupt rotat och det gör mig lite orolig.

Det är intressant med olika kulturer och de krockar som uppstår. Men just när man står där frustrerad över eventuellt mögel man utsätter sina barn och sig själv för så är det lätt att hålla sig för skratt.

Nu snöar det igen. Vi får väl se om det lägger sig denna gång. Nästa gång hoppas jag att jag får skriva om en perfekt liten bebis som har kommit!