tisdag 25 oktober 2011

Shanghaibloggar

Sitter här med ont i halsen och whiskeyröst och läser andra Shanghaibloggar och känner mig redo att lägga ner. Antagligen beror det på bacillerna att jag blir nedstämd istället för att bli inspirerad, det kommer bli annorlunda snart. Men just nu känns det som att det är bättre om ni går in på bästa Majas blogg: http://almaycorazn.blogspot.com/ och läser om vad jag gjorde i helgen än att jag skriver själv :)
En annan god vän som oxå har en alltid uppdaterad blogg är Elisabeth: http://welanderishanghai.blogspot.com/
Jag ska nog be dem om hjälp med det tekniska. Hur man får till taggar, etiketter, en snygg bakgrund osv. Så kanske det känns roligare att skriva sen.

I början var allt så nytt så man hade så mycket att skriva om. Alla konstigheter man såg hela tiden. Men man blir lite blasé, att folk har jackan på sig bak och fram när de åker moppe noterar man inte längre. Det jag skrivit om det senaste känns så ytligt: manikyr och pedikyr, utekvällar och bruncher. Det är inte riktigt jag, men jag sugs in i det när det är så tillgängligt och det känns så lyxigt att kunna unna sig. Jag är rädd för att ni där hemma inte känner igen mig. Men livet som hemmafru i Shanghai är så totalt annorlunda och väldigt bekvämt så det är lätt att vänja sig. Det har hänt att jag flera gånger har reflekterat över hur jag ska kunna åka hem igen? Till jobb, hämtning och lämning, laga mat och städa? Här har jag hur mycket tid till mig själv som helst, (eller mellan 9-13 varje dag) och ändå så hinner jag inte det jag vill göra. Jag har två symaskiner med mig. De står fortfarande i sina lådor. Jag tar mig aldrig tid att läsa på kinesiskan inför lektionerna förrän kvällen innan. Dagarna, och veckorna, bara rullar iväg.

Måndagar är det tennis mellan 9.30-11. Det är så himla roligt så det är jag verkligen glad att jag börjat med! Efter det är det ju bra att gå till gymmet en stund när man ändå är svettig. Sen är det lunch och dags att hämta Hugo.
Tisdagar är det kinesiska mellan 9-11. Eftersom vi turas om att hålla till hemma hos varandra så har det blivit så att man stannar kvar en stund och pratar och går husesyn och sen är det dags att gå hem och äta lunch och hämta.
Onsdagar har jag inget särskillt inbokat veckovis. Imorgon är det lunch på Svenska klubben där de ska berätta om två exotiska resmål innom Kina som kanske kunde vara intressant för oss. Den är inne i stan och börjar 11 så då hinner jag inte tillbaka till 13. Så imorgon blir det premiär för Xiao Zhou att hämta Hugo på skolan eftersom Gustaf är på Pudong och jobbar och Sunny inte kan köra hela vägen därifrån för att hämta.
Torsdagar har vi oftast en tennistid inbokad på morgonen, vi som går kursen ihop. Då kan vi träna plan- och bollkänsla och så brukar det bli rätt kul oxå eftersom alla är lika dåliga :). Denna torsdagen var det visst nån vernissage oxå om jag inte minns fel Maja?
Fredagar har jag inget inbokat men en gång var jag på Qi Gong med Pernilla och det gör jag gärna igen! Denna fredagen ska jag möta samma Pernilla och vi ska på "Dutch Diva Sale", vad det nu kan vara! Jag googlade och då såg det ut som ullkläder... Sen ska vi ta en lunch ihop, det var verkligen länge sedan vi sågs! Konstigt när man nästan bor grannar och båda är "lediga". Hon hjälpte mig mycket när jag var ny här och det är jag evigt tacksam för!
Lördag och söndag är det mys med familjen som gäller, precis som hemma i Sverige. Om det betyder att vi åker in till stan eller bara kurar i hemmets vrå, är olika såklart.

Sen ska ju veckans storhandling göras, jag försöker få in nån mer träning, röja bland alla papper som hopar sig här hemma, plugga kinesiska osv. Att åka in till stan vill man ju gärna få in nån gång ibland oxå!
Tiden går och jag med den.

Se, där fick jag ju till ett inlägg i alla fall. Nu känns det redan bättre.

3 kommentarer:

  1. Ja visst tryter motivationen då och då...särskilt när man läser alla andra fina och intressanta bloggar. Du skriver ju superbra!! Tror du förresten det skulle funka att hänga på tennisen nån torsdag? Känna på hälsenorna lite...kram!

    SvaraRadera
  2. Du vet ju att du har dina trogna läsare avsett vad du skriver, jag har då aldrig blivit besviken!
    Klart livet blir annorlunda och ni med - men sådant är ju livet? Erfarenheterna färgar oss vare sig vi vill det eller ej. Jag har svårt att tro att din inneboende omtanke och ditt intresse för dina nära kommer att upphöra med lite hemmafru-liv! Njut!

    SvaraRadera
  3. Jag hoppas verkligen att ni kommer att flytta hem till sverige ingen och att ni har möjlighet att komma hem till sverige när vi ska döpa våran bebis i mars-april nån gång! Massa Kramar från mig och Daniel!

    SvaraRadera