Ännu en bra dag är snart till ända.
Planen för dagen var att jag skulle följa med en nyfunnen vän, Maja, till Ikea för lite matshopping. Tyvärr blev bilen försenad på väg tillbaka från att ha kört mannen till jobbet, så vi ställde in. Det blir så stressigt annars när jag måste vara tillbaka till ett då jag ska hämta Hugo. Allt tar en sån tid här så man måste räkna med goda marginaler.
Men det gjorde inget! Jag samlade istället alla argument jag kunde komma på för att jag ska få hämta Maja tidigt en dag i veckan. Det var dags att skriva ett mejl till ansvarig på skolan för det var inte uppskattat när jag upplyste dem om att hon skulle ha korta dagar på onsdag. Det är upp- och nervända världen härborta!
När barnen i den brittiska skolan, som Maja, börjar i "reception" (de är 4 och 5 år i hennes klass) kommer man in i skolsystemet, lite som vår förskoleklass. Fast här är det är mycket träning på att läsa och skriva. Vi får hem ord som vi ska öva på att känna igen "by sight" och böcker som vi ska läsa för henne varje kväll. På två möten jag har varit på nu har de pratat om hur viktigt det är att ha roligt för att lära och att barn leker in kunskap (nähä?). Sen har de schemalagda dagar mellan 8.25-15.30.
I Sverige går man mellan c:a 8-13.30 och sen är det fri lek hemma eller på fritids, om jag har förstått det rätt? Dessutom är man sex år...
Maja säger ofta när hon kommer hem, jättetrött, att det är tråkigt och jobbigt att sitta i samlingen och lyssna på fröken hela tiden, att det inte är nåt kul i skolan för man får inte leka. Nu vet jag att man inte ska tro på allt som ett barn säger men ändå. (Hon har bra dagar oxå!)
Därför drog jag fram alla argument jag kunde komma på som den förskollärare jag ändå är. Framförallt att nu har jag äntligen tid att vara med mitt barn! De pratade själva om hur viktiga förebilder föräldrarna är på ett av mötena vi var på...
Vi får väl se om de kan tänka sig att släppa henne de 2,5 timmarna per vecka som jag har begärt.
När det lilla mejlet var ihoppillat var det dags att ta med Maja (inte min lilla alltså ;) på lite träning och sedan en stund i solen vid poolen. Det har varit några riktigt varma dagar igen, för nån vecka sedan trodde jag nästan att hösten var på väg. Tiden går fort när man har roligt och poff! så var det dags att hämta Hugo.
När jag hade gjort det tog jag med honom till vårt lilla café här utanför precis och fikade. Det är så mysigt att umgås lite på tu man hand ibland. Han fick en muffins och äpplejuice, men det var bara drickan och sugröret som var roligt, kakan rörde han knappt. Konstig unge :) Jag fick lägga band på mig att inte äta upp den själv, jag har läst någonstans att äta upp barnens rester är en riktig fälla, så det fick bli en doggy bag. Själv tog jag en smarrig lunchmacka med tonfisk och färskpressad apelsin- och mangojuice. Det där med färskpressade juicer är så himla smarrigt!
Sen tog vi moppen vidare och hämtade ut lite pengar. Det är ett himla meck det där med kontanter här. Man måste ha dem, för inte alla tar kort, särskilt inte härute på landet där vi bor ;) Det meckiga är att det finns ingen större valör än hundralappar! Tydligen är det för att det inte ska vara värt besväret att göra förfalskningar...
När vi kom hem ringde mamma och pappa på skype och vi pratade en stund. De fick en skymt av vår Ayi hoppandes på studsmattan med Hugo! De två fortsatte att leka när jag hämtade Maja och så fick vi en stund för oss själva på väg hem oxå. "Mamma, det var en helt ok dag idag" sa hon i mitt öra när vi kramades i kapprummet. Lilla stora gumman.
Resten av dagen har förflutit som vanligt med lite lek, lite film, lite bråk (ganska lite idag faktiskt) och jag lagade köttfärssås och spaghetti till middag. Det var uppskattat av alla, inte minst Gustaf som till och med utbrast "århundradets köttfärssås!" Tack för det :) Nu sover båda barnen och Gustaf spelar sin första match (tennis) i serien som de har här, vi får hoppas det är en glad man som kommer hem här om en stund.
I morgon bär det av till "Painter street", det vore roligt att hitta något att sätta upp på väggarna så det blir lite mer hemtrevligt. Vi får besök av mamma och pappa snart, om drygt två veckor nu bara! och då vill man ju ha det lite fint.
onsdag 14 september 2011
fredag 9 september 2011
Klippning, böcker och duktiga barn!
Sitter och försöker få ordning på inställningar och utseende på bloggen. Tänk om någon i det här hushållet kunde nåt om datorer... Kanske jag skulle läsa nåt sådant på distans, nu när jag har tid? Tills vidare får ni vänta på bilder, ni som är med på Facebook ser dem ju ändå!
För det mesta har jag en röd tråd (iaf i mitt huvud) när jag sätter mig ner för att skriva. Nu var det mer, -ok, jag har tid nu, vad ska jag skriva om?
När jag satt i flera timmar hos frisören igår tänkte jag att det här måste jag skriva om för det är så annorlunda mot hemma. Framför allt deras hundraprocentiga engagemang, inte -suck, vi får se om jag hinner färga oxå...
Här tog först assistenten hand om färgen. Jag ville bara göra rötterna men när färgen var isatt var han lite bekymrad över hur övergången skulle bli så jag sa, gör det du tror är bäst. Det blev jättefint! När man sköljde ur håret fick man ligga ner med huvudet i handfatet och det gjorde jag i en halvtimme medan huvudet blev masserat. (Jag somnade nästan) Klippningen tog mäster hand om och han kunde minsann inte springa och hämta saker han behövde utan det hade han assistenten till. Föningen tog nästan en timme, då hjälptes båda åt, och det såg ut som om jag skulle på coctailparty (minus klänning och smink, men ändå) när det var klart. Helt tomt på kunder (förutom jag då) var det i salongen och det var fem personer som "jobbade" där. Som jag har förstått det så får de betalt när de har dragit in pengar. Alltså står de där och hänger och väntar på kunder helt gratis. Eftersom jag tyckte de var duktiga så har jag rekommenderat dem till alla som har frågat. Jag hoppas de får lite mer jobb nu!
Jag har precis varit på bokbytarfika hos en vän som oxå bor här på klubben. Det var jättetrevligt och hon hade bakat så gott! Det är inte ofta man får hembakat nu för tiden ;) Två bra (vad det verkar) böcker fick jag med mig hem oxå, bl.a. Morgan Allings biografi, den har jag velat läsa ett tag. Lite nya ansikten var det med, det är alltid kul.
När jag hämtade Hugo tidigare idag så fick Maja syn på mig och ville så gärna följa med hem. Jag hade inget bra svar på varför hon inte skulle få det, och dessutom skulle jag ju slippa åka dit en gång till, så hon hängde med. Men, sa jag, jag ska iväg så ni får vara med Ayin då. Det var ganska passande för vi har tänkt att de måste börja öva på att vara med henne själva lite mer. Nästa vecka hoppas vi kunna gå ut och äta ensamma på kvällen nämligen.
När jag kom innanför dörren är det första Maja säger: "Hugo har ritat på väggen igen!" Jag blir så trött! Hur ska man få det att gå in, budskapet att det inte är rätt att göra så?! Det är som att allt man säger till den pojken bara rinner av som på en gås...
Samtidigt är den där lilla gåsen så himla go! Och duktig. När han fick höra att man bara fick vara med på simningen i skolan om man inte hade blöjor så ville han inte ha dem mer. Första dagen i skolan hade han ingen olycka sen har det varit två på hela veckan och då var han redan på toaletten men hann inte riktigt. De två senaste nätterna har nattblöjan dessutom varit torr!
När jag pratade med Majas fröken på ett möte i skolan tidigare i veckan sa hon att Hugos fröken hade sagt att hon var "totally in love with him!" Det hade jag ju redan sett men det är ju roligt att höra :) Idag hade han fått "Star of the week" för "outstanding work in class and settling into school with no problems!" Bara hon inte favoriserar honom...
Nu är det fredagkväll och vår vana trogen ska vi ner på klubben och äta och dricka lite gott. Barnen leker med alla andra barn i lekrummet och vi får lite vuxenprat. Sen blir det Robinsson på tv, helt kan man ju inte släppa taget om gamla Sverige ;)
Ha en trevlig kväll!
För det mesta har jag en röd tråd (iaf i mitt huvud) när jag sätter mig ner för att skriva. Nu var det mer, -ok, jag har tid nu, vad ska jag skriva om?
När jag satt i flera timmar hos frisören igår tänkte jag att det här måste jag skriva om för det är så annorlunda mot hemma. Framför allt deras hundraprocentiga engagemang, inte -suck, vi får se om jag hinner färga oxå...
Här tog först assistenten hand om färgen. Jag ville bara göra rötterna men när färgen var isatt var han lite bekymrad över hur övergången skulle bli så jag sa, gör det du tror är bäst. Det blev jättefint! När man sköljde ur håret fick man ligga ner med huvudet i handfatet och det gjorde jag i en halvtimme medan huvudet blev masserat. (Jag somnade nästan) Klippningen tog mäster hand om och han kunde minsann inte springa och hämta saker han behövde utan det hade han assistenten till. Föningen tog nästan en timme, då hjälptes båda åt, och det såg ut som om jag skulle på coctailparty (minus klänning och smink, men ändå) när det var klart. Helt tomt på kunder (förutom jag då) var det i salongen och det var fem personer som "jobbade" där. Som jag har förstått det så får de betalt när de har dragit in pengar. Alltså står de där och hänger och väntar på kunder helt gratis. Eftersom jag tyckte de var duktiga så har jag rekommenderat dem till alla som har frågat. Jag hoppas de får lite mer jobb nu!
Jag har precis varit på bokbytarfika hos en vän som oxå bor här på klubben. Det var jättetrevligt och hon hade bakat så gott! Det är inte ofta man får hembakat nu för tiden ;) Två bra (vad det verkar) böcker fick jag med mig hem oxå, bl.a. Morgan Allings biografi, den har jag velat läsa ett tag. Lite nya ansikten var det med, det är alltid kul.
När jag hämtade Hugo tidigare idag så fick Maja syn på mig och ville så gärna följa med hem. Jag hade inget bra svar på varför hon inte skulle få det, och dessutom skulle jag ju slippa åka dit en gång till, så hon hängde med. Men, sa jag, jag ska iväg så ni får vara med Ayin då. Det var ganska passande för vi har tänkt att de måste börja öva på att vara med henne själva lite mer. Nästa vecka hoppas vi kunna gå ut och äta ensamma på kvällen nämligen.
När jag kom innanför dörren är det första Maja säger: "Hugo har ritat på väggen igen!" Jag blir så trött! Hur ska man få det att gå in, budskapet att det inte är rätt att göra så?! Det är som att allt man säger till den pojken bara rinner av som på en gås...
Samtidigt är den där lilla gåsen så himla go! Och duktig. När han fick höra att man bara fick vara med på simningen i skolan om man inte hade blöjor så ville han inte ha dem mer. Första dagen i skolan hade han ingen olycka sen har det varit två på hela veckan och då var han redan på toaletten men hann inte riktigt. De två senaste nätterna har nattblöjan dessutom varit torr!
När jag pratade med Majas fröken på ett möte i skolan tidigare i veckan sa hon att Hugos fröken hade sagt att hon var "totally in love with him!" Det hade jag ju redan sett men det är ju roligt att höra :) Idag hade han fått "Star of the week" för "outstanding work in class and settling into school with no problems!" Bara hon inte favoriserar honom...
Nu är det fredagkväll och vår vana trogen ska vi ner på klubben och äta och dricka lite gott. Barnen leker med alla andra barn i lekrummet och vi får lite vuxenprat. Sen blir det Robinsson på tv, helt kan man ju inte släppa taget om gamla Sverige ;)
Ha en trevlig kväll!
måndag 5 september 2011
Fiskar och ansiktsbehåring
Nu för tiden blir vi alltid lite kissnödiga när vi sitter och tittar på tv. Vi har nämligen blivit med husdjur igen och akvariets reningsmekanism skvalpar och skvalar oavbrutet. Ångrar nästan att jag överraskade barnen i förra veckan...
Jag var på blomstermarknaden i Hong Qiao, som även har "antikviteter", tavlor och just akvariefiskar. Lite annorlunda blandning kan man tycka men här höjer ingen på ögonbrynen. (Apropå ansiktsbehårig måste jag berätta en annan sak strax ;)
Sunny, chauffören, hade köpt fiskar till sig sist vi var där, och då hade jag väl uttrykt att nästa gång kanske det var vår tur. (Vi har ärvt ett litet akvarium med stenar, pump och allt av några vänner som flyttat här ifrån) När vi nu kom dit igen erbjöd hon sig att köpa åt mig så att jag skulle få ett bra pris. -Ska ni ha åtta stycken som betyder tur, eller ska ni ha nio, som betyder för evigt? ...Hm, tänkte inte på att antalet var viktigt. -Ta nio då så överlever de kanske längre! När jag köpt mina blommor till uteplatsen kommer hon med den lilla påsen med nio guldskimrande fiskar, 40 RMB kostade de, inklusive mat... Billiga husdjur!
En lördag precis i början då vi kommit tillbaka hit behövde vi lite grejer i den närmaste stora affären RT Mart. Vi andra gick till poolen och Gustaf skulle ta moppen dit. Men han var borta lite längre än som var planerat.
Det visade sig att moppen, som vi köpt några veckor innan vi åkte till svedala på semester inte ville starta. Fram med verktygen och börja greja, en plastgrej i kontakten (elmoppe) hade gått sönder och det blev ingen kontakt. Han fick ihop det, men med en läskig stöt som betalning. Det fick bli ändrade planer och en tur till moppeförsäljaren först. När han hade fixat moppen blev G så glad att han åkte direkt till affären och glömde att han skulle ta ut pengar. Efter att ha hittat allt han skulle ha, kommit fram till kassan och lagt upp det på bandet så visade det sig att det var en "cash only" kassa... Bara att bita ihop,rafsa ihop allt och ställa sig sist i en annan kö...
När han äntligen var på väg ut ur affären, ståendes på rullbandet, ganska trött efter vad som bara skulle ha varit en snabbtur, (man ska ha i huvudet att det var c:a 35 grader varmt oxå) så upptäcker han att det står en hel kinesisk familj som stirrar på honom och skrattar och pekar! Man är ju ganska van vid att de kollar på barnen vid det här laget men detta kändes ju lite konstigt. Först försökte han titta bort och låtsas som ingenting men irritationen var ju ganska hög redan så han började stirra tillbaka och då förstod de att deras uppförande kanske inte var så uppskattat!
G:s chef sa när han berättade detta för henne att "du borde ha sagt -Bu!" Det skulle jag vilja ha sett!! :) Någon annan sa i efterhand att det var nog för att de inte sett en man med skägg förut, kinesiska män har inte skägg. Det har jag inte tänkt på innan, men så är det nog.
Det är mycket som är väldigt annnorlunda här men man vänjer sig också väldigt snabbt vid vissa saker. Idag åkte jag med en nyinflyttad vän till en annan mataffär och det var förstås trafikstockning på vägen. På något sätt flyter det alltid framåt ändå men med kostiga omkörningar och fler bilar i bredd än vad det finns filer. Min vän hojtade till flera gånger men jag kände mig lugn med Sunnys zick zackande.
Dags att gå till sängs, god natt alla!
Jag var på blomstermarknaden i Hong Qiao, som även har "antikviteter", tavlor och just akvariefiskar. Lite annorlunda blandning kan man tycka men här höjer ingen på ögonbrynen. (Apropå ansiktsbehårig måste jag berätta en annan sak strax ;)
Sunny, chauffören, hade köpt fiskar till sig sist vi var där, och då hade jag väl uttrykt att nästa gång kanske det var vår tur. (Vi har ärvt ett litet akvarium med stenar, pump och allt av några vänner som flyttat här ifrån) När vi nu kom dit igen erbjöd hon sig att köpa åt mig så att jag skulle få ett bra pris. -Ska ni ha åtta stycken som betyder tur, eller ska ni ha nio, som betyder för evigt? ...Hm, tänkte inte på att antalet var viktigt. -Ta nio då så överlever de kanske längre! När jag köpt mina blommor till uteplatsen kommer hon med den lilla påsen med nio guldskimrande fiskar, 40 RMB kostade de, inklusive mat... Billiga husdjur!
En lördag precis i början då vi kommit tillbaka hit behövde vi lite grejer i den närmaste stora affären RT Mart. Vi andra gick till poolen och Gustaf skulle ta moppen dit. Men han var borta lite längre än som var planerat.
Det visade sig att moppen, som vi köpt några veckor innan vi åkte till svedala på semester inte ville starta. Fram med verktygen och börja greja, en plastgrej i kontakten (elmoppe) hade gått sönder och det blev ingen kontakt. Han fick ihop det, men med en läskig stöt som betalning. Det fick bli ändrade planer och en tur till moppeförsäljaren först. När han hade fixat moppen blev G så glad att han åkte direkt till affären och glömde att han skulle ta ut pengar. Efter att ha hittat allt han skulle ha, kommit fram till kassan och lagt upp det på bandet så visade det sig att det var en "cash only" kassa... Bara att bita ihop,rafsa ihop allt och ställa sig sist i en annan kö...
När han äntligen var på väg ut ur affären, ståendes på rullbandet, ganska trött efter vad som bara skulle ha varit en snabbtur, (man ska ha i huvudet att det var c:a 35 grader varmt oxå) så upptäcker han att det står en hel kinesisk familj som stirrar på honom och skrattar och pekar! Man är ju ganska van vid att de kollar på barnen vid det här laget men detta kändes ju lite konstigt. Först försökte han titta bort och låtsas som ingenting men irritationen var ju ganska hög redan så han började stirra tillbaka och då förstod de att deras uppförande kanske inte var så uppskattat!
G:s chef sa när han berättade detta för henne att "du borde ha sagt -Bu!" Det skulle jag vilja ha sett!! :) Någon annan sa i efterhand att det var nog för att de inte sett en man med skägg förut, kinesiska män har inte skägg. Det har jag inte tänkt på innan, men så är det nog.
Det är mycket som är väldigt annnorlunda här men man vänjer sig också väldigt snabbt vid vissa saker. Idag åkte jag med en nyinflyttad vän till en annan mataffär och det var förstås trafikstockning på vägen. På något sätt flyter det alltid framåt ändå men med kostiga omkörningar och fler bilar i bredd än vad det finns filer. Min vän hojtade till flera gånger men jag kände mig lugn med Sunnys zick zackande.
Dags att gå till sängs, god natt alla!
Gammalt inlägg...
Skrev detta för några veckor sedan när vi precis kommit hit igen. Av någon anledning blev det aldrig publicerat...
Nu är man tillbaks igen. Regnet öser ner och jag undrar lite stillsamt om alla vi talat med har lurat oss, eller är det ännu ett trick av den globala uppvärmningen? Normalt ska det vara den varmaste månaden med sol och mellan 30-40 grader, fast det är kanske tur att det inte är det... Ja, ja. Det är inte kallt i alla fall, c:a 25 grader och ac:n har gått sönder.
Jag ska inte trötta er med detaljer från resan hem, men vi kan väl säga att vi gick upp kl. 4, väntade 5 timmar i Bryssel (iofs väldigt trevligt, men stressigt, för vi åkte in till stan och åt lunch med min kusin Åsa som bor där) och sen åkte dagflyg i nära 11 timmar. Efter en timme i luften frågade Maja: är vi framme snart? Jag fick lite smått panik, vad ska vi hitta på all dessa timmar?! Det blev mycket film... Nästa gång blir det nattflyg igen!
Barnen har varit på fantastiskt bra humör sen vi kom tillbaka! Visst, jet lag visar sig på natten då det är svårt att sova men de leker som bara den på dagtid. De är så glada att se alla sina grejer igen och då gör det inget att det regnar. Vi har varit inne hela dagen och de hittar på den ena leken efter den andra, pysslat har vi oxå gjort.
Skolan har två orienteringsdagar, idag och imorgon. Alltså inte med karta och kompass, utan man får komma dit och träffa lärarna och få lite information. Det var kl. nio idag. Vi vaknade nio... Så imorgon får vi inte försova oss! Jag ska dessutom köra båda barnen på moppen dit och för en som aldrig hade moppe som tonåring är det lite läskigt. Men det är ju elmoppe så det är bara att gasa och bromsa, dessutom är det bara c:a 1,5 km på cykelbana så det ska nog gå bra.
Det här med att det går en annan, ganska okänd, vuxen omkring som en skugga i lägenheten som jag dessutom inte kommunicerar med särskillt bra känns lite skumt. Så fort jag sätter mig vid datorn får jag dåligt samvete för att jag inte gör något nyttigt. Igår hade vi dessutom ett ltet snack om lön och tider, via vår chaufför, och det är så svårt att veta vad som är kutym i detta land, man vill ju inte stöta sig med någon som man ska träffa varje dag, hela dagarna. Men fördelarna överskuggar nackdelarna, idag har jag beställt fisk till middag och all tvätt vi hade med oss hänger nu struken i garderoben...
Nu är man tillbaks igen. Regnet öser ner och jag undrar lite stillsamt om alla vi talat med har lurat oss, eller är det ännu ett trick av den globala uppvärmningen? Normalt ska det vara den varmaste månaden med sol och mellan 30-40 grader, fast det är kanske tur att det inte är det... Ja, ja. Det är inte kallt i alla fall, c:a 25 grader och ac:n har gått sönder.
Jag ska inte trötta er med detaljer från resan hem, men vi kan väl säga att vi gick upp kl. 4, väntade 5 timmar i Bryssel (iofs väldigt trevligt, men stressigt, för vi åkte in till stan och åt lunch med min kusin Åsa som bor där) och sen åkte dagflyg i nära 11 timmar. Efter en timme i luften frågade Maja: är vi framme snart? Jag fick lite smått panik, vad ska vi hitta på all dessa timmar?! Det blev mycket film... Nästa gång blir det nattflyg igen!
Barnen har varit på fantastiskt bra humör sen vi kom tillbaka! Visst, jet lag visar sig på natten då det är svårt att sova men de leker som bara den på dagtid. De är så glada att se alla sina grejer igen och då gör det inget att det regnar. Vi har varit inne hela dagen och de hittar på den ena leken efter den andra, pysslat har vi oxå gjort.
Skolan har två orienteringsdagar, idag och imorgon. Alltså inte med karta och kompass, utan man får komma dit och träffa lärarna och få lite information. Det var kl. nio idag. Vi vaknade nio... Så imorgon får vi inte försova oss! Jag ska dessutom köra båda barnen på moppen dit och för en som aldrig hade moppe som tonåring är det lite läskigt. Men det är ju elmoppe så det är bara att gasa och bromsa, dessutom är det bara c:a 1,5 km på cykelbana så det ska nog gå bra.
Det här med att det går en annan, ganska okänd, vuxen omkring som en skugga i lägenheten som jag dessutom inte kommunicerar med särskillt bra känns lite skumt. Så fort jag sätter mig vid datorn får jag dåligt samvete för att jag inte gör något nyttigt. Igår hade vi dessutom ett ltet snack om lön och tider, via vår chaufför, och det är så svårt att veta vad som är kutym i detta land, man vill ju inte stöta sig med någon som man ska träffa varje dag, hela dagarna. Men fördelarna överskuggar nackdelarna, idag har jag beställt fisk till middag och all tvätt vi hade med oss hänger nu struken i garderoben...
torsdag 1 september 2011
Hej igen!
Efter en fantastisk sommar i Sverige är vi nu tillbaka i Shanghai och fortsätter den underbara sommaren här.
Hörde att det var kallt i Sverige... Här hade vi varmaste dagen sen vi kom tillbaka idag, 35gr. Som svensk blir det ju mycket väderkoll, t.ex: klart.se, yr.no, the weather channel... Men egentligen bör man nog lära sig släppa kontrollen, det blir varmt helt enkelt. Även om det regnar.
Idag var jag inne i centrum. Det händer inte ofta ska ni veta! Egentligen bor vi inte i Shanghai utan i Kungsbacka, om ni fattar hur jag menar? Fast skillnaden här är att det inte bara är lite Kållered och spridda hus emellan, utan det är bebyggt på varenda kvadratcentimeter från vårt och in till stan. Det tar tid att ta sig in med. Idag åkte vi direkt när jag lämnat barnen så vi kom i rusningstid vid nio. (Folk börjar senare här.) Det går på allt mellan 35 minuter och 1,5 timme att åka samma sträcka. Men det rullar på något sätt alltid framåt. Jag satt och tänkte på min far idag i kön. Han hade inte gillat detta tänkte jag. Vi får ta tunnelbanan när ni kommer pappa!
Chauffören släppte av mig strax innan tio, efter att vi kollat var caféet jag skulle till senare låg. Lite orutinerat att inte ta med varken vatten eller karta... Som sagt var det varmaste dagen hittils så jag flydde in i närmaste köpcentrum.
Om man inte går till en mataffär så får man köpa importerat franskt märkesvatten (Evian) i närmsta kiosk. Men det är jag för snål för att köpa för 30 RMB när det finns färskpressad fruktjuice för 15. Varför finns inte det i Sverige? (Eller gör det det?) Gudomligt god var den iaf.
Efter shopping var det dags för det jag kallade "jobbintervju-light" på Facebook. Ja, alltså samtalet ägde rum på ett café och inte på FB. Det var ett bra samtal, med en trevlig person, som arbetar på en bra svensk klädkedja, men ingen tjänst finns i nuläget.
Det var planerat att jag skulle ta tunnelbanan hem eftersom jag skickat chauffören att hämta Hugo från skolan. Min make hade kvällen innan talat om vilken linje jag skulle ta men jag hade kanske inte varit jätteuppmärksam. För det första (och kanske viktigaste) så gillar jag inte när någon talar om för mig vad jag ska göra. (Fastnat i "kan själv!"-stadiet?) För det andra har jag ändå åkt tunnelbana i några fler städer än han, typ London, Paris, NY, Honkong och Stockholm, inte minst.
Det är inte svårt att åka tunnelbana. Jag kom bara inte riktigt ihåg vad slutstationen hette. Allt som börjar på zhou-, shou- xiou låter lite lika i mina öron... Jag tog fel linje helt enkelt och fick byta två ggr i onödan. Men det är inte svårt, man ska bara vara lite mer uppmärksam när någon försöker vara hjälpsam. -Förlåt att jag gjorde dig orolig Gustaf! ;)
Kom precis på vad jag ska göra imorgon förmiddag: Ligga vid poolen och läsa ut GW:s bok om Palme mordet. Hoppas värmen håller i sig. Jag får nog kolla klart.se...
Hörde att det var kallt i Sverige... Här hade vi varmaste dagen sen vi kom tillbaka idag, 35gr. Som svensk blir det ju mycket väderkoll, t.ex: klart.se, yr.no, the weather channel... Men egentligen bör man nog lära sig släppa kontrollen, det blir varmt helt enkelt. Även om det regnar.
Idag var jag inne i centrum. Det händer inte ofta ska ni veta! Egentligen bor vi inte i Shanghai utan i Kungsbacka, om ni fattar hur jag menar? Fast skillnaden här är att det inte bara är lite Kållered och spridda hus emellan, utan det är bebyggt på varenda kvadratcentimeter från vårt och in till stan. Det tar tid att ta sig in med. Idag åkte vi direkt när jag lämnat barnen så vi kom i rusningstid vid nio. (Folk börjar senare här.) Det går på allt mellan 35 minuter och 1,5 timme att åka samma sträcka. Men det rullar på något sätt alltid framåt. Jag satt och tänkte på min far idag i kön. Han hade inte gillat detta tänkte jag. Vi får ta tunnelbanan när ni kommer pappa!
Chauffören släppte av mig strax innan tio, efter att vi kollat var caféet jag skulle till senare låg. Lite orutinerat att inte ta med varken vatten eller karta... Som sagt var det varmaste dagen hittils så jag flydde in i närmaste köpcentrum.
Om man inte går till en mataffär så får man köpa importerat franskt märkesvatten (Evian) i närmsta kiosk. Men det är jag för snål för att köpa för 30 RMB när det finns färskpressad fruktjuice för 15. Varför finns inte det i Sverige? (Eller gör det det?) Gudomligt god var den iaf.
Efter shopping var det dags för det jag kallade "jobbintervju-light" på Facebook. Ja, alltså samtalet ägde rum på ett café och inte på FB. Det var ett bra samtal, med en trevlig person, som arbetar på en bra svensk klädkedja, men ingen tjänst finns i nuläget.
Det var planerat att jag skulle ta tunnelbanan hem eftersom jag skickat chauffören att hämta Hugo från skolan. Min make hade kvällen innan talat om vilken linje jag skulle ta men jag hade kanske inte varit jätteuppmärksam. För det första (och kanske viktigaste) så gillar jag inte när någon talar om för mig vad jag ska göra. (Fastnat i "kan själv!"-stadiet?) För det andra har jag ändå åkt tunnelbana i några fler städer än han, typ London, Paris, NY, Honkong och Stockholm, inte minst.
Det är inte svårt att åka tunnelbana. Jag kom bara inte riktigt ihåg vad slutstationen hette. Allt som börjar på zhou-, shou- xiou låter lite lika i mina öron... Jag tog fel linje helt enkelt och fick byta två ggr i onödan. Men det är inte svårt, man ska bara vara lite mer uppmärksam när någon försöker vara hjälpsam. -Förlåt att jag gjorde dig orolig Gustaf! ;)
Kom precis på vad jag ska göra imorgon förmiddag: Ligga vid poolen och läsa ut GW:s bok om Palme mordet. Hoppas värmen håller i sig. Jag får nog kolla klart.se...
lördag 16 juli 2011
Överraskningen
Jag tog semester, om ni undrar vart jag tog vägen. Solen skiner över Fjällbacka, vårt himmelrike på jorden. Fast nästa vecka ska det visst regna så då drar vi till stan i några dagar. Hm... jag har visst blivit intresserad av vädret igen.
Resan hem till Sverige gick faktiskt ganska bra, med tanke på att jag ensam hade båda barnen. Jag hade intalat mig själv att det är bara att bita ihop och göra det, det finns ju inget annat alternativ! Det var lite knivigt innan incheckning när jag hade två jättestora resväskor, två handbagage, ett sovande barn i en vagn och ett vaket övertrött barn. Men sen blev det lite lättare. Det var den stora som sov, men hon vaknade när det var snacktime i loungen, choklad kan man ju inte missa.
Som tur var så var det en nattflygning, så efter att ha kontrollerat allt, sett på lite film och vält ut lite vatten så somnade de efter 1,5 timmar och sov sen tills strax innan frukost. Jag, som satt snett över gången sov däremot inte särskilt mycket. Det var mycket turbulens och jag var orolig att de skulle vakna och väcka alla.
När det var dags för frukost var jag helt slut. Jag tänkte att det är bäst jag hjälper barnen först så kan jag äta i lugn och ro sedan. Så jag satte mig på golvet framför dem och såg till att de fick mat helt enkelt. Det slutade med att Maja, av misstag, när hon inte ville äta mer, välte ut ett helt glas med äpplejuice med hjälp av en kudde. Rakt över mig. Toppen blev helt blöt över magen och jeansen såg ut som om jag hade kissat på mig. DÅ ville jag börja gråta.
C:a två timmar senare efter mycket film, kritor som flög åt alla håll, diverse toabesök och mycket hyshande hade faktiskt mina kläder torkat och det var dags att gå av i Amsterdam. Väl på eroupeisk mark var det två barn och en trött mamma som var väldigt ivriga att komma hem till Sverige. Det var långa två timmars väntan innan det var dags att gå på nästa plan. Väl på planet somnade Hugo innan vi lyfte från startbanan. Maja där emot... Vi kan väl säga att det var ett barn på hela flyget som lät. Och lät mycket.
När vi gick av planet visste jag inte var jag skulle hämta vagnen, vid planet eller vid bagadebandet så jag frågade första bästa kille i orange. Maja tittade länge på honom och stod som fastfryst när hon frågade: Varför pratar du som oss?!
Sverige hälsade oss med underbart sommarväder och kära släktingar mötte oss på Landvetter. Min nya kinesiska väska var förstås förstörd så det tog lite tid att anmäla det. Sen gick jag igenom passkontrollen utan att hämta ut barnvagnen, så det tog ännu mera tid innan vi kom iväg...
Hela den dagen försökte jag hålla igång barnen med olika aktiviteter för att de inte skulle somna. Planen var att vi skulle sätta oss i bilen och åka upp till Fjällbacka på kvällen så barnen kunde sova i bilen. Hela vår ankomst en vecka för tidigt var en födelsedagspresent till min mamma, därför fick vi inte komma för tidigt! Det funkade faktiskt riktigt bra och barnen sov innan jag hade kört en kilometer. Det var så vackert ute och lugnt på vägarna. Jag lyssnade på svensk radio och njöt av att köra själv. Väl på plats körde vi tyst ner förbi mina föräldrars hus och jag somnade in i min mormors hus så fort jag lade huvudet på kudden.
På morgonen kom min syster ner för att göra tårta klockan sju men då hade vi varit vakna och uppe sedan halv fem. (Tårtan var så gott som klar ;) Vi gick upp tillsammans och stämde upp i "ja må hon leva" så fort vi kom innanför dörren. Ni skulle ha sett mammas, och pappas för den delen, min! Hon fattade ingenting! Det tog faktiskt en stund innan poletten trillade ner och jag tänkte, bara hon (de) inte får en hjärtinfarkt!! Det var tydligen den bästa överraskningen någonsin :)
Nu är det bara en vecka kvar tills Gustaf kommer! Det ska bli härligt att se honom igen och rätt gött att dela ansvaret...
Resan hem till Sverige gick faktiskt ganska bra, med tanke på att jag ensam hade båda barnen. Jag hade intalat mig själv att det är bara att bita ihop och göra det, det finns ju inget annat alternativ! Det var lite knivigt innan incheckning när jag hade två jättestora resväskor, två handbagage, ett sovande barn i en vagn och ett vaket övertrött barn. Men sen blev det lite lättare. Det var den stora som sov, men hon vaknade när det var snacktime i loungen, choklad kan man ju inte missa.
Som tur var så var det en nattflygning, så efter att ha kontrollerat allt, sett på lite film och vält ut lite vatten så somnade de efter 1,5 timmar och sov sen tills strax innan frukost. Jag, som satt snett över gången sov däremot inte särskilt mycket. Det var mycket turbulens och jag var orolig att de skulle vakna och väcka alla.
När det var dags för frukost var jag helt slut. Jag tänkte att det är bäst jag hjälper barnen först så kan jag äta i lugn och ro sedan. Så jag satte mig på golvet framför dem och såg till att de fick mat helt enkelt. Det slutade med att Maja, av misstag, när hon inte ville äta mer, välte ut ett helt glas med äpplejuice med hjälp av en kudde. Rakt över mig. Toppen blev helt blöt över magen och jeansen såg ut som om jag hade kissat på mig. DÅ ville jag börja gråta.
C:a två timmar senare efter mycket film, kritor som flög åt alla håll, diverse toabesök och mycket hyshande hade faktiskt mina kläder torkat och det var dags att gå av i Amsterdam. Väl på eroupeisk mark var det två barn och en trött mamma som var väldigt ivriga att komma hem till Sverige. Det var långa två timmars väntan innan det var dags att gå på nästa plan. Väl på planet somnade Hugo innan vi lyfte från startbanan. Maja där emot... Vi kan väl säga att det var ett barn på hela flyget som lät. Och lät mycket.
När vi gick av planet visste jag inte var jag skulle hämta vagnen, vid planet eller vid bagadebandet så jag frågade första bästa kille i orange. Maja tittade länge på honom och stod som fastfryst när hon frågade: Varför pratar du som oss?!
Sverige hälsade oss med underbart sommarväder och kära släktingar mötte oss på Landvetter. Min nya kinesiska väska var förstås förstörd så det tog lite tid att anmäla det. Sen gick jag igenom passkontrollen utan att hämta ut barnvagnen, så det tog ännu mera tid innan vi kom iväg...
Hela den dagen försökte jag hålla igång barnen med olika aktiviteter för att de inte skulle somna. Planen var att vi skulle sätta oss i bilen och åka upp till Fjällbacka på kvällen så barnen kunde sova i bilen. Hela vår ankomst en vecka för tidigt var en födelsedagspresent till min mamma, därför fick vi inte komma för tidigt! Det funkade faktiskt riktigt bra och barnen sov innan jag hade kört en kilometer. Det var så vackert ute och lugnt på vägarna. Jag lyssnade på svensk radio och njöt av att köra själv. Väl på plats körde vi tyst ner förbi mina föräldrars hus och jag somnade in i min mormors hus så fort jag lade huvudet på kudden.
På morgonen kom min syster ner för att göra tårta klockan sju men då hade vi varit vakna och uppe sedan halv fem. (Tårtan var så gott som klar ;) Vi gick upp tillsammans och stämde upp i "ja må hon leva" så fort vi kom innanför dörren. Ni skulle ha sett mammas, och pappas för den delen, min! Hon fattade ingenting! Det tog faktiskt en stund innan poletten trillade ner och jag tänkte, bara hon (de) inte får en hjärtinfarkt!! Det var tydligen den bästa överraskningen någonsin :)
Nu är det bara en vecka kvar tills Gustaf kommer! Det ska bli härligt att se honom igen och rätt gött att dela ansvaret...
söndag 3 juli 2011
Lista
Jag fick en sällsynt stund för mig själv i solstolen vid poolen idag. Hugo sov i vagnen och Gustaf hade hand om Maja i poolen. Så skönt att bara kunna ligga där och blunda! Det var fullt av folk och ett väldigt liv så det var svårt att somna till. Jag använde istället tiden till att tänka som min kloka bästa Ulle skrev till mig härom dagen: "Vad är bra med Kina? Varför vill du komma tillbaka dit? Gör en lista som du kan titta på när det är dags att åka tillbaka." (Jag hade uttryckt en viss känsla av uttråkning.)
Så, här är min lista (utan inbördes ordning):
1. Jag är ledig ifrån jobb och när Hugo har börjat förskola så har jag möjlighet att gå fotokurs, träna så mycket jag orkar, läsa böcker, gå på guidade turer osv.
Det känns fantastiskt att kunna ha den friheten! Självklart ska jag göra mitt bästa för att lära mig (en del) kinesiska oxå. Innan vi åkte såg jag det som en omöjlighet men nu har jag träffat så många som verkligen kan ta sig fram och livet blir ju såå mycket lättare här då!
2. Vi har hjälp med allt hushållsarbete. Need I say moore?
3. Barnen lär sig både engelska och kinesiska.
Egentligen är det den största anledningen till att vi är här. Det har blivit en allt större anledning efterhand, ju mer vi tänker på det. Vilken möjlighet för dem! Man önskar man hade haft den själv... :)
4. Det finns fantastiskt mycket att se, både i landet i sig och i själva Shanghai.
Det är mest det som jag har känt lite stress över, att vi inte har gjort nåt än! Jag har inte ens hunnit kolla upp alla tips jag fått. All tid har gått till vanliga familjegrejer och till att försöka få ihop ett hem.
5. Hela familjen får möjlighet att träffa nya vänner.
Härom kvällen var jag ute (!) med några nyfunna vänner på Hongqiao Pedestrian street. De tre kvinnorna jag var med är engelskor så det gällde att ha öronen öppna om man skulle hänga med! Gud så snabbt de pratar! Men jag hängde med bra och fick till och med slängt in nån kommentar här och där :) Trevligt var det i alla fall.
6. Sommaren är fem månader lång istället för två...
Jag behöver inte känna nån stress om vår sommar i Sverige blir regnig för jag vet att vi får sol och värme hela oktober ut.
7. Vi bor vid en pool!
Med bad varje dag i fem månader kommer båda barnen kunna simma innan jul :)
8. Vi äter så mycket god mat!
Två dagar i veckan har vi hemlagad kinesisk mat, bara det! Att gå ut och äta är nästan gratis. Enda smolken i den bägaren är att barnen inte är särskilt förtjusta i det, -än.
9. Det är väldigt kul att pruta!
Lite fusk är det väl men jag har hittat en hemsida där en kille har lagt upp ungefärliga priser på vanliga varor så man vet hur mycket man bör betala. Det är så kul när man går där ifrån och de ger upp och ropar tillbaka en :)
Det finns mycket bra här. Detta var bara det som kom upp i huvudet under en halvtimme i skuggan. Att jag kunde tänka alls är ganska bra med tanke på att jag brukar bli halvt lobotomerad när gradantalet stiger över 30. Igår var det tydligen 45 grader, idag "bara" runt 38...
Tack Ulle för bra tips! Jag får titta på den här listan när det är dags att åka tillbaka hit igen. Det är synd att man inte kan ta med alla nära och kära bara, det blir så lång tid till nästa gång vi åker till Sverige, ett helt år som det ser ut nu...
Så, här är min lista (utan inbördes ordning):
1. Jag är ledig ifrån jobb och när Hugo har börjat förskola så har jag möjlighet att gå fotokurs, träna så mycket jag orkar, läsa böcker, gå på guidade turer osv.
Det känns fantastiskt att kunna ha den friheten! Självklart ska jag göra mitt bästa för att lära mig (en del) kinesiska oxå. Innan vi åkte såg jag det som en omöjlighet men nu har jag träffat så många som verkligen kan ta sig fram och livet blir ju såå mycket lättare här då!
2. Vi har hjälp med allt hushållsarbete. Need I say moore?
3. Barnen lär sig både engelska och kinesiska.
Egentligen är det den största anledningen till att vi är här. Det har blivit en allt större anledning efterhand, ju mer vi tänker på det. Vilken möjlighet för dem! Man önskar man hade haft den själv... :)
4. Det finns fantastiskt mycket att se, både i landet i sig och i själva Shanghai.
Det är mest det som jag har känt lite stress över, att vi inte har gjort nåt än! Jag har inte ens hunnit kolla upp alla tips jag fått. All tid har gått till vanliga familjegrejer och till att försöka få ihop ett hem.
5. Hela familjen får möjlighet att träffa nya vänner.
Härom kvällen var jag ute (!) med några nyfunna vänner på Hongqiao Pedestrian street. De tre kvinnorna jag var med är engelskor så det gällde att ha öronen öppna om man skulle hänga med! Gud så snabbt de pratar! Men jag hängde med bra och fick till och med slängt in nån kommentar här och där :) Trevligt var det i alla fall.
6. Sommaren är fem månader lång istället för två...
Jag behöver inte känna nån stress om vår sommar i Sverige blir regnig för jag vet att vi får sol och värme hela oktober ut.
7. Vi bor vid en pool!
Med bad varje dag i fem månader kommer båda barnen kunna simma innan jul :)
8. Vi äter så mycket god mat!
Två dagar i veckan har vi hemlagad kinesisk mat, bara det! Att gå ut och äta är nästan gratis. Enda smolken i den bägaren är att barnen inte är särskilt förtjusta i det, -än.
9. Det är väldigt kul att pruta!
Lite fusk är det väl men jag har hittat en hemsida där en kille har lagt upp ungefärliga priser på vanliga varor så man vet hur mycket man bör betala. Det är så kul när man går där ifrån och de ger upp och ropar tillbaka en :)
Det finns mycket bra här. Detta var bara det som kom upp i huvudet under en halvtimme i skuggan. Att jag kunde tänka alls är ganska bra med tanke på att jag brukar bli halvt lobotomerad när gradantalet stiger över 30. Igår var det tydligen 45 grader, idag "bara" runt 38...
Tack Ulle för bra tips! Jag får titta på den här listan när det är dags att åka tillbaka hit igen. Det är synd att man inte kan ta med alla nära och kära bara, det blir så lång tid till nästa gång vi åker till Sverige, ett helt år som det ser ut nu...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)