Jobb!

Idag har jag varit löntagare för första gången sen sista mars 2011.

Innan jag gick på intervjun (eller mer ”samtalet” kanske, de hade ingen annan på gång och jag hade inte sökt några andra jobb…) hade jag den där obehagliga känslan: ”tänk om de kommer på mig!” (med att inte kunna något alltså.) När jag väl var där och vi pratade "vuxenprat" (härligt!) försvann den känslan och allt kom tillbaka till mig. Jag har ju faktiskt jobbat med det här i ett par år och säkerheten började komma tillbaka.

Jag ska alltså göra skisser och måttlistor till ett relativt nytt klädmärke som heter ”Mes Dames”. De gör ”women’s wear with a refined balance between clean Nordic lines and soft French sensuality”. Det allra mesta är gjort i siden i olika former, det är exklusivt och ska inte bli ett dussinmärke. De har öppnat en butik i Stockholm och kommer finnas på NK där och i Göteborg och på vissa utvalda webbshoppar. Gå gärna in på http://www.mercedesbenzfashionweek.se/designers/mes-dames och se vårens modeller som jag alltså ska göra måttlistor till.

Det var, som det så ofta är, en slump att jag kom i kontakt med Mes Dames. Tove, som är personen på plats i Shanghai, är gift med en kille på Volvo och fick på så sätt tag på alla Volvoadresser. Hon gjorde i våras ett utskick till alla om en utförsäljning så jag åkte dit. Just när jag kom var där inga andra människor så vi började prata. Jag nämnde vad jag hade jobbat med förut och hon sa att de eventuellt hade ett behov av en sån som mig, en Direktris, till hösten.

Idag har vi gått igenom de flesta plaggen och bestämt vilken storlek de är. De är uppsydda på fabricmarket här, eller av Lisa – designern  själv, och är anpassade för att passa modellerna på visningen. Vi har bestämt att länga en ärm här, ta bort lite på axeln där, flytta insnitt osv. Men det svåraste är definitivt att prova en 32:a eller 34:a på en 36:a (som Tove är upptill) och bestämma eller försöka tolka hur den ska sitta på en 38:a… Det är viktigt att grundstorleken blir rätt så att graderingarna till de andra storlekarna inte blir alldeles galna. Som det har varit hittills har de sålt mycket mer av de stora storlekarna än beräknat för att de har varit för små över lag.

Så nu ska jag sitta på min kammare och finula på måttlistor med skisser och sen ska vi förhoppningsvis få hem bra prover i storlek 38 som vi kan prova av ordentligt. Än så länge är det lite strul med skissprogrammet men det kanske jag kan få hjälp med att lösa hoppas jag…

Som vanligt är det bråttom så det dröjer nog ett tag innan jag är här inne igen! Jag ska bara ta en veckas paus när brudarna kommer på besök, det gjorde jag klart från början J (Nu är det inte långt kvar!!)

 

Nu är man en 40-taggare!

Oj, mycket att skriva och lite tid!
Kinesiska idag och massor av glosor att plugga in, som vanligt i sista minuten. MEN, idag tycker jag att jag har ett giltigt skäl att vara sen. Jag fyllde ju 40 igår! :)

När jag var tonåring tykete jag att min mamma var gammal. Hon fick mig när hon var 26 år. Mina kompisars mammor var sisådär 20 när de fick barn. Jag lovade mig själv att inte vara för gammal. Men vad göra när inte drömprinsen dyker upp förrän lite senare i livet? Det bara hände sig så att jag blev förstagångsföderska när jag var 35 och nu är jag gravid för tredje gången när jag är 40! Men jag brukar tänka att kan Madonna, så kan jag! Jag tror oxå att barnen ser till att hålla en ung. Jag har inte tid för några kriser! :) Visst känns det i kroppen att det har gått några år sedan sist, och jag kommer inte göra om det en fjärde gång! Men tänk att jag/vi får vara med om en graviditet till! Att känna barnet röra sig där inne är så fantastiskt! Jag känner att jag blir mer och mer introvert, vi har ju vår egen lilla värld jag och bebben :)

Men åter till den stora dagen!
Så här långt ifrån nära och kära ville Gustaf ändå se till att jag blev firad ordentligt. Jag hade inga stora förväntningar och det kändes inget särskillt bara för att det var jämt. Han slängde ut en inbjudan bland vänner och bekanta här i Shangahi och vilken uppslutning det blev! Vi hade en otrolig tur med vädret, 27gr och sol, och det var tur för vi hade aldrig fått plats inne i lägenheten!
Även om jag inte riktigt känner mig bekväm med att vara i centrum för så mycket folk så kände jag mig väldigt ödmjuk och tacksam för att de ville komma. Några är närmare kompisar men jag känner inte alla på bilden nedan särskillt väl. Många är Gustafs arbetskompisar och deras fruar känner jag naturligtvis bättre, men de tog sig tiden att ta sig dit och verkade ha trevligt och det gjorde mig väldigt glad!

Stefan Westin har tagit bilden.
Här står vi på gräsmattan utanför vår lägenhet.
De två fönstren i den gula fasaden är vårt sovrum och under det ligger vår altan.

Gustaf har tagit bilden. Gustaf hade ordnat med tårtor och jag fixade lite bullar.
Min vän Maja hade bakat supermumsiga Silviakakor!

 Dessutom hade 17(!) familjer lagt ihop och köpt en tavla som jag länge har velat ha. Fantastiskt! Så mycket bättre än att alla köper en vinflaska (som jag ändå inte kan dricka nu:) Nu pryder den väggen ovanför soffan i vårt vardagsrum. På fredag ska jag åka till Ikea och köpa spottar så man kan njuta av den även på kvällen!

 

 

  

Det här fina smyckeskåpet fick jag av min familj i Sverige och det var oxå en verklig överraskning! Maja hade hjälpt dem att köpa det och det vet jag att de är hemskt glada för! Jag har tittat på det och önskat mig det med, länge. Det gick ett sus genom publiken :) när jag öppnade det. Det visade sig att det var många av tjejerna som var sugna på ett sådant! (Jag hörde något om att det skulle massbeställas (iaf 4-5 st) för att försöka få ett så bra pris som möjligt!) Kolla in vad många fack att lägga ringar och armband i, (skärp, slipsar och manchettknappar kanske?) och krokar på sidorna att hänga halsband på. Det var många av grabbarna som tyckte det var synd om Gustaf som skulle behöva fylla alla facken nu ;) (Men det gör jag så bra själv!)

 

Ännu ett sus tyckte jag mig höra när jag packade upp denna skönhet! En riktig Kitchen Aid (ingen fake!) i tuggummirosa! (Ljuset i köket är lite gult och gör den inte riktigt rättvisa här på bilden)Kanske gammalmodigt att önska sig en hushållsmaskin men det blir mycket bakande här nuförtiden, både bröd och bullar så jag blev jätteglad. Gustaf hade beställt den från USA och det var treveckors leveranstid på den. Den kom tydligen på fredag eftermiddag innan festen som var på lördag...:) Jag har inte invigt den än. Tack älskling!!

 

 

Igår, på den riktiga födelsedagen, skulle jag och Gustaf gå ut och äta. Xiao Zhou var tillfrågad om hon kunde ta barnen, jag hade förberett dem (Maja var inte så förtjust i idén) och Gustaf kom hem från jobbet i tid. Han skulle bara byta skjorta. Efter en lång stund kom han ner. -Är inte denna lite clownaktig? frågade han om sin skjorta. Eh? Jag har köpt den och vet att han brukar gilla den så jag blev lite konfunderad. Han gick upp och bytte igen. Jag satt med vid bordet medan barnen åt, Maja hade äntligen slutat gnälla om att vi skulle stanna hemma och jag tyckte att det var hög tid att passa på att gå när stämningen var på topp. Jag ropade på Gustaf igen -snabba dig nu! (Värst vad det var noga idag, inte likt honom...) -Eh, ska bara gå på toa!

Jag och Xiao Zhou var djupt inne (så djupt det går på kinesiska och kroppsspråk) i en disskusion om de olika zodiakdjuren när det knackade på dörren. Maja sprang och öppnade och där stod fem snygga tjejer med tomtebloss i händerna och sjöng "Ja må hon leva!". Min första tanke var: "oh, va gulligt av dem! Men va synd att de kommer just nu när vi precis ska gå!" Sen kom Gustaf ner för trappan (äntligen) med ett brett leende på läpparna (och den gamla skjortan på sig :) och jag tittar på de uppsnofsade tjejerna igen och DÅ först trillar poletten ner! Jag ska inte gå ut med min man utan med tjejerna! Till och med Xiao Zhou var med på det hela och jag blev grundlurad. Men jag älskar (positiva) överraskningar så jag blev hur glad som helst!

 

Gustaf har tagit bilden.
Maja i blommigt längst fram. Sedan har vi Lisa, Maria (Jag)
Anna och Pegah.



Vi åkte in till stan med förvånansvärt flyt i trafiken och åt en jättegod middag på Bali Laguna. Sen gick färden till V-show (tror jag det hette?) ett jättestort Kareokeställe! Det fanns massor av rum, man sitter varje sällskap för sig, och vi fick Lauren Bacall-rummet:) Det tog lite tid innan vi fattade hur man skulle göra, menyn var ju på kinesiska... Men efter lite hjälp och bilder på artisterna gick det lättare. Det blev mycket Abba, Madonna och någon Mikael Jackson innan timmen där var slut!

 

 

 



Maja har tagit den något suddiga bilden :)
Vi började med "Dancing Queen" (Jag valde inte!) vilket ni i tjejgänget därhemma
förstår var ganska passande! :) 

 Vi kom hem i städad tid, vilket passar en gravid väldigt bra, men hade otroligt roligt!

Det här var en födelsedag jag kommer minnas, tack alla som gjorde den så fantastisk! kram!!