Så var det dags att fira födelsedag down town igår, en av tjejerna här fyllde lika mycket som jag kommer göra senare i år...:)
Jag var lite seg eftersom vi varit ute med Maja och Benny Kéden kvällen innan och ätit Hot Pot och drinkat lite, dessutom var det Moët i bilen in!
Men har man bestämt att man ska ut så ska man! Efter tusen klädbyten, lite fix och trix och puss på barnen bar det iväg redan klockan fem för att slippa den värsta rusningstrafiken. Vi var fyra tjejer i bilen jag åkte med och fyra i en annan och sen var det en tjej som mötte upp som bor närmre stan, så nio tjejer skulle ut och göra stan!
Vi hade beställt bord till kvart över sex redan och vi kom precis i tid. Restaurangen heter Kagen och är en japansk teppanjaki-(stavning någon?) restaurang. De lagar alltså till maten på en stekyta i bordet. Vi beställde något som de kallar buffé, man betalar ett fast pris, 258 RMB(=kr) och så tar man in allt man vill ha! Det är fantastisk fräsch mat och massa goda såser till, dricka ingår oxå, om man gillar öl...
Vi hade ätit förrätt, och lite till: sushi, räkor, pilgrimsmusslor, lax och torsk när min telefon ringde.
Det var Gustaf. Han lät ganska skärrad och bad mig komma hem genast. Maja har fått en glasruta över sig på klubben, det är blod överallt, hon har ett jack i huvudet, kom hem och ta hand om Hugo medan jag åker in med henne!
Jag blir ofta väldigt lugn i sådana situationer så jag försökte väl så gott det gick att inpränta det samma i Gustaf men det ilade till ganska rejält i magen. Det är så svårt när man inte är på plats och kan överblicka situationen. Som tur var, var en av tjejernas chaufför kvar så jag fick ta honom hem och jag var hemma på förtio minuter (det är snabbt!).
Det visade sig att barnen hade sprungit runt och lekt i klubbhuset, precis som vanligt, medan föräldrarna satt i restaurangen, som vi gör nästan varje fredag. Precis brevid lekavdelningen är tre squashplaner (rum) där hela bakre kortsidan är av glas (som det väl brukar vara?). För att stötta hela glasväggen står fyra c:a fyrtio cm breda glaspartier ut vinkelrätt ifrån den. En sådan har Maja lyckats slå sönder när hon suttit på ett fotbollsmål som välte över henne och sen flög in i glaset. (Det är vad vi tror hände.)
Hon kom tydligen springande stortjutande, med blod över hela armen och blödande från huvudet, till Gustaf i restaurangen. Folk samlades och inte mindre än fyra sjuksköterskor från alla världens hörn dök upp på nolltid. En danska tog kommandot och det tvättades sår och plockades glas och klipptes av hår. Det senare för att kunna tejpa i huvudet. Det behövdes alltså inte åka in till akuten med henne vilket förstås var väldigt skönt!
När jag kom innanför dörren kom de oxå precis hem, Gustaf , Maja och Hugo, och hon var allt ganska spak den lilla. Jag fick tvätta håret så gott det gick utan att komma åt såret och sen fick hon ett extra toapapper på under mössan som hon skulle sova med för att hålla allt på plats.
Den stackars pappan var ganska tystlåten under resten av kvällen och vi tänkte på vad som hade kunnat hända om hon fått en bit i ögat eller halsen...
Idag har hon varit precis som vanligt vår lilla Maja, vi har fått be henne att ta det lite lugnt ibland så hon inte slår upp såret igen.
Management från klubben har både ringt och skickat mejl. De har meddelat att på måndag kommer en skyddsfilm sättas på allt glas i alla tre squashhallarna...
Slutet gott, allting gott och nu längtar vi som galningar till att mormor och morfar kommer på onsdag!! Jag tror de har vårvädret med sig, idag spelade vi tennis ute i de första varma solstrålarna!
Kram på er.
(Brudarna som var kvar på restaurangen hade rullat ut några timmar senare, proppmätta. Sen blev det besök på en bar och två nattklubbar... Men vad är väl en bal på slottet...;)