Jag gråter så jag knappt kan skriva.
Har precis ringt samtalet som jag bävat för sen vi bestämde att vi skulle åka. Jag har lagt en dödsdom över min egen bebis.

Det känns så fast det är en sketen katt vi pratar om. Det är nog svårt att förstå om man inte har haft djur. Jag bryr mig inte om andra katter eller hundar. De är väl söta men jag är inte intresserad. Jag läser inga djurtidningar, jag är inte med i några klubbar. Men min katt är speciell. Hon är bara min. Och jag är hennes.

Hon har varit min i 16,5 år nu, fatta att jag fick henne när det var fotbolls EM i Gbg -94! Det är ett tag sedan... Det är mycket vi har gått igenom tillsammans, hela mitt vuxna liv hittills.

Det kommer bli så tomt! Jag kommer sakna hennes tyngd på mina ben på natten, hennes trampande i armvecket när hon gosar in sig, hennes nos när hon buffar den mot min hand för att jag ska kela med henne. Hennes lena päls, hennes lekfullhet -fast hon är så gammal! Det kommer bli så tomt.

Oro på ett nytt plan...

Var på utvecklingssamtal häromdagen. Lite märkligt att sitta på andra sidan. Jag får höra att stora tjejen är så duktig på förskolan: leker och talar och skriver och busar, är mer framåt än många tjejer. -Här kommer jag! liksom. (Allt det där vet vi ju men det är alltid kul att höra det från någon annan!)

MEN, det har hänt nåt de senaste veckorna. Hon äter inte som hon brukar. (och jag som trodde att hon iaf åt där, för hemma har hon lagt av, är inte sugen) Man måste inte avbryta henne, som förut, när hon pratar "för någon annan kanske vill säga något." Hon sitter mer tyst och fundersam. Jag får en knut i magen.

Hemma bråkar vi nästan jämt. Från det att hon vaknar: jag vill inte att du säger Godmorgon till mig!! skriker hon. Sen går jag tålmodigt igenom alla femtioelva trosorna innan hon hittar någon som behagar. Sen är den stora frågan: strumpbyxor eller tights? Efter en stund tappar jag tålamodet.
I natt vaknade hon och ville ha vatten. Glaset jag valde passade inte, hon skulle ha ett litet glas. Fram och tillbaka med det här glaset och jag gav mig inte. Till slut blev hon så arg att hon bara skrek och då skrek jag tillbaka, vilken underbar pedagog man är på natten... När hon får sina utbrott försöker jag hålla henne tills hon lugnar sig, (som man gör på jobbet och där fungerar det oftast) men hon blir bara mer galen.

Nu låter det som om hon har allvarliga problem, men det tror jag inte. Hon är nog orolig över flytten som vi alla är förstås. Hon känner av stämningen och ser alla lådor som blir fler och fler. Hon kan inte påverka det stora så då försöker hon bestämma över så mycket smått hon bara kan. Men det måste vara jobbigt för henne att vara så arg, frustrerad och ledsen.

Jag sa det till henne efter att ett utbrott gått över och vi satt och kramades: Det måste vara jobbigt för dig att vara så ledsen! Hon svarade: Jaa, och det är jobbigt för dig mamma, att vara så arg! Älskade unge! Så rätt hon har, för det är det verkligen. Man känner sig som en usel förälder som bara skäller och gapar när det hon behöver är nån som förstår.

Och hur gör vi med maten? Hon kan ju inte överleva på välling och mackor...

Söndag morgon!

Det verkar bli en fin dag i dag med. Skönt för jag hann inte vara ute så mycket igår.
Hade gamla gänget på middag på kvällen och eftersom jag var ganska missnöjd efter min senaste bjudning (tjemiddag på födelsedagen) så skulle det tas revanch! Vi skämtade om det lite igår men jag var faktiskt ganska knäckt sist när jag hade bjudit på halvrå kyckling. Ältade i flera dagar.

Därför fick inget gå snett.

Jag startade redan på morgonen med att göra efterrätten som skulle stå i frysen. Sen rann dagen på med fix och trix, städning och matlagning. Maja var en sväng på kalas medan Hugo sov så jag hade verkligen gott om tid att förbereda.

När så gästerna kom var allt klart (ja, allt som går att förbereda) och jag hade till och med hunnit duscha. Barnen hade ätit och satt med sitt lördagsgodis framför tv:n.

Det var fyra par som kom på besök, jag gick i grundskolan tillsammans med tjejerna. Det var så kul att se alla, flera av oss har inte setts sen innan vi var i Shanghai på pre-visit.
Efter en liten fördrink på champagne var det dags för förätten. Eller, jag kanske ska presentera menyen först:

Till förrätt:
Bresaola med persilja och honungssötma
varmrätt:
Grillad fläskfilé med ost-och senapssås och ugnsbakade rotfrukter
efterrätt:
vit chokladmoussetårta med passionsfrukt

Förrättstallrikarna var förberedda och klara (såklart!) så det vara bara att sätta ut dem. Det var bara en liten detalj som någon av gästerna påpekade. Jag  hade gjort iordning åtta tallrikar och jag hade dukat för åtta i uterummet, men vi var ju tio. Jag hade glömt att räkna med värdparet...

MEN efter den ändå ganska lilla fadäsen (jämfört med rå kyckling) så var middagen rätt lyckad. Jag tyckte själv att det var rätt gott och om man ska tro gästernas glada tillrop så tyckte de det med :)

I mina försök att få till den perfekta middagen så glömde jag av att det är bra att dricka lite vatten under dagen medan man är i farten. Ju längre kvällen gick fick jag sota konsekvenserna för detta. När kaffet var urdrucket, efterrätten uppäten och groggen kom fram så kunde jag inte sitta upp längre. Och det berodde inte på det halva glaset champagne ellet det enda glaset rött vin jag hade druckit. Jag fick migrän helt enkelt. Tack och hej! Värdinnan går och lägger sig. Ska bara köra lite buss först...

Så himla tråkigt!! Jag hade verkligen sett fram emot att få sitta länge och småprata med mina äldsta vänner i lugn och ro en sista gång ordentligt innan vi åker. Men nu blev det inte så. Lite vägdes det upp av Gustafs kommentar när han gick och lade sig:
Va' trevliga de är! Alla är olika och bra på olika sätt, det känns verkligen som om det är mina vänner oxå!

Idag mår jag bra. Men det där med perfektionism har jag lagt ner. Det är inte min grej helt enkelt. På långfredag blir det catering och mingel som gäller!

Ofrivillig paus

Jaha, då var det stopp innan man börjat. På två plan.

1. Lilleman har hosta och feber.
2. Huset i SH blev plötsligt RMB 5000 dyrare.

Det är ingen fara med pojken, han trivs framför Madicken, men planen för idag får ju liksom skjutas på framtiden. I morgon hade vi dessutom sedan länge planerat in ett efterlängtat besök hos goa kompisar i Alingsås. Nu hänger det besöket lite på hur han tar sig under dagen. Frustrerande när man inte kan påverka själv.

När det gäller huset blir jag bara så trött. Det första huset som vi bestämde oss för på plats gled oss ur händerna för att ingen fick kontakt med hyresvärden. Då kom APP (vår kontakt på plats) fram med det här alternativet istället, visade massor av bilder och planritning. När vi bestämt oss för att köra gick vi igenom varje rum (så gott det gick hemifrån med hjälp av bilderna och möbelförteckningen) för att bestämma vad som behövde göras i form av målning och borttagning av möbler. När listan var klar skickades den till hyresvärden och sen blev det väntan igen. Nu kommer de tillbaka och säger att hyran plötsligt har höjts (och den var inte billlig från början!) Man kan ju tycka att det kanske var våra krav som höjde hyran men det är tydligen praxis att man har en sån förhandling. Vi har sagt till APP att vi kan fixa mkt själva men så gör man tydligen inte där borta. Så nu får vi börja om igen...

Det känns inte så lockande att flytta in i ett tillfälligt boende med barnen i en månad eller längre. Vad säger man? Ja, nu har vi flyttat, men vi ska flytta igen, ni får vänta ytterligare på era leksaker för vi har ingen permanent adress än.. Lillstrumpan som redan frågar varje morgon om vi inte ska flytta idag eftersom hon har blivit lovad en våningssäng i nya huset.

Nu var visst Madicken slut. Dags för en tempkoll. Tjenixen.

Projektledar'n

Ursäkta frånvaron. Har varit för trött för att engagera mig. Är det fortfarande, vill bara visa ett livstecken.

Alla dessa osynliga måsten som finns omkring mig gör mig matt och svidig i magen. Imorgon är första "lediga" dagen. Då ska det skrivas att-göra-listor!! T.ex.:

1. Vilka vaccin?
2. inventarielista på huset
3. vad ska plockas bort och ställas på vinden?
4. vad ska barnen ha med sig? (eller eg. vad ska lämnas kvar?)
5. vilka räkningar ska stoppas?
6. Vad ska säljas på blocket?
7. Vad ska jag bjuda på på lördag?
8. Vilka papper måste fixas för alla tillstånd?
9. Boka tid för koll av hjärtat...
10. lägga in bilder från mobilen på datorn. (Nån som vill köpa en xperia mini med tangentbord?;)

Jag kan hålla på forever...

Märkligt att jag inte ska gå till jobbet imorgon. Men jag har ju fått ett nytt: Projektledare i Öjerskog AB. Det känns som ett snäpp upp faktiskt.
God natt.